Krönika om en trött kille

Foto lånat av Helena

Killen på bilden är trött, han är ovan på skateskidor och aningen omotiverad efter den senaste tidens händelser. Han har bra utrustning, även om stavarna kanske är lite långa, som väger upp hans tämligen usla teknik. Han blir inte bättre åkare för det, men det blir lite lättare. Han åker en del av den bana som världseliten i skidskytte ska köra till helgen då Östersund står traditionsenlig värd för Världscuppremiären. Det är kuperat, det går inte att uppskatta på TV hur branta backarna faktiskt är.

Upp-ner-upp-ner

Han är dessutom lite sur, han skulle ta grym bild på skjutvallen, snön föll ymnigt och vackert, ljuset var bra och belysningen på skjutvallen var på. Han väntade och tänkte ta det nästa varv. Då hade det slutat snöa och blivit dimmigt, ljuset var dåligt och belysningen på skjutvallen var släckt. Ögonblicket försvann. Han borde ha vetat bättre. Han är dessutom tjurig på sin pulsklocka som vägrar fungera ordentligt. Första varvet betedde den sig som den ska, men sen gick det snett igen.

249 i maxpuls? Skulle inte tro det.

Trots allt elände så har han ändå roligt. Det är det viktigaste och han åkte bättre för varje varv.

Idag och tre dagar framåt är han gräsänkling då hans sambo åkt Stockholm på tjänsteresa. Han planerar att vältra sig i Sci-Fi och krigsfilm, äta lever och bruna bönor och möjligen kan det bli att han jobbar över lite när han ändå är ensam.

Han vet att en del av er tycker att det är roligt med siffror och sånt så därför bjuder han här på gårdagens klang- och jubelföreställning i Stravaform. Ha en bra dag.